Statskonst och tankar om…


Statsskickets grunder

All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152

Riksdagspartierna som jag ser dem

KD
Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Att politiken vilar på en kristen värdegrund har jag och gissningsvis många andra inte märkt  när partiledaren sedan 2015 Ebba Busch eller någon annan i partiet uttalar sig i media eller i debatter.

Själv är jag agnostiker men saknar ändå att hon i media och TV debatter åtminstone någon gång kan nämna Gud eller hänvisa till något kapitel i bibeln. Men det händer inte.
Man kan kanske inte begära att hon ska nå upp till Alf Svenssons höjder men som företrädare för ett kristet parti borde man väl plädera för ett kristet samhälle och mindre framföra uppfattningar om att skjuta demonstranter, skamlösa erbjudanden till statsministern eller bråka med äldre människor.

Kristdemokraterna tycker att dagens åldersgräns, 18 år, är bra eftersom den hänger ihop med åldern då vi blir myndiga.Tanken är att när du får nya
rättigheter, får du samtidigt nya skyldigheter. Men vi vill att du ska få rösta det år du fyller 18. Det ska inte spela någon roll vilket datum på året du är född.

Efter valet i september ser det som 36 ledamöter får lämna Riksdagen. 20 från Liberalerna och 16 från miljöpartiet. För min del kan också 22 ledamöter från Kristdemokraterna lämna riksdagen eftersom de utlovat väljarna en politk som vilar på en Kristen värdegrund vilket varken jag eller gissningsvis många andra inte sett skymten av.

Miljöpartiet
Det finns bara ett miljöparti och ju starkare vi blir, desto mer kan vi uträtta kan man läsa om Miljöpartiet som vill ha ett samhälle där vi varken bränner ut planeten eller oss själva och en handlingskraftig politik som gör skillnad.
MP framstår numera inte som ett miljöparti och inte heller särskilt handlingskraftiga.De flesta riksdagspartierna är idag duktigare på miljöfrågor än MP som 1988 kom in i riksdagen och sedan 1994 var ett riksdagsparti som tidigare framgångsrikt drev viktiga miljöfrågor med duktiga språkrör.
 
2014 och 2021 ingick MP i regeringen vilket gav möjligheter att påverka men som också ställde krav på anpassning vilket var till nackdel i flera avseenden liksom tämligen svaga språkrör och en naiv och kravlös migrationspolitik.Inte minst på grund av riksdagsledamoten Maria Ferm som 2014-2019 var partiets talesperson i migrationspolitiska frågor.

Miljöpartiet vill så snart som möjligt sänka åldern för att rösta i val till kommuner och landsting. Vi tycker att åldersgränsen borde vara 16 år i stället. Det är svårare att ändra reglerna för valet till riksdagen.

En del säger att de unga inte kan så mycket. Andra säger att de unga kanske röstar på partier som bara säger populära saker, och inte har någon klok politik. Vi håller inte med.Vi vill att så många som möjligt
får vara med och påverka samhället. Det vi politiker bestämmer
i dag påverkar de unga senare.Därför borde ungdomar också
få vara med och bestämma.
Per Bolund en favorit bland politiker med sin sakliga och lågmälda framtoning men också visar motsatsen vilket inte gagnar honom.men utan en hållbar politik att redovisa står han sig slätt i jämförelse med tidigare språkrör som tex Eva Goës och Birger SchlaugÅsa Domeij, Marianne Samuelsson  och Per Gharton.
Vid valet 2018  röstade 4,41% av väljarna på MP. Den siffran når man inte i september och hamnar liksom man gjorde 1991 utanför riksdagen.

Moderaterna
Moderata samlingspartiets ideologi är officiellt liberalkonservatism och positivt till marknadsekonomi och kapitalism, och menar att frihet möjliggörs åtgärder såsom sänkta skatter, privatiseringar och avregleringar.

Men Moderaterna som tycks ha svårt att stå på egna ben med den trevliga partiledaren Ulf Kristersson som kuppade bort Anna Kinberg Batra och med en svajig historik inom kommunalpolitiken har en förhållandevis svag ställning inom partiet och bland väljarna.
Vid 18 år får vi lov att rösta, ta körkort och gifta oss.Vi får också ansvar för vår ekonomi. Vi tycker att det är rätt att vi får rösta vid samma ålder som vi räknas som vuxna.
Men det finns många sätt för barn och ungdomar att påverka utan att rösta. Det kan vara i föreningar eller i olika aktiviteter som ungdomarna själva kommer på.
Att han skulle bli den tredje moderata statsministern efter Bildt och Reinfeldt eller nionde om man räknar med tidigare oberoende konservativa är inte troligt. M ligger nog kvar på ungefär samma röstetal som vid valet 2018.

Liberalerna anser, att varenda människa ska ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv och ska jobba hårt för att uppfylla sina drömmar. Hela Sverige ska vara möjligheternas land, för alla.
Låter bra men det verkliga målet är att avsätta regeringen och tillsammans med Moderaterna, KD och kanske SD bilda en borgerlig regering efter valet i september.

Liberalerna
Liberalerna som från 1940- till 1960-talet ofta under perioden var det största borgerliga partiet har efter valet 2018 legat klart under riksdagsspärren. Splittring, avhopp och internt bråk har varit utmärkande för partiet liksom en otydlig eller icke förekommande liberal ideologi.

Splittringen inom partiet har gjorts till en personfråga och  föranlett  Johan Pehrson, att liksom Ulf Kristersson gjorde manövrera ut en kvinnlig partiledare Nyamko  Sabuni och själv den 8 april 2022 ta över som partiledare, men driva samma politik som tidigare.

I Sverige blir vi myndiga vid 18 års ålder. Detta betyder en del skyldigheter men också en del rättigheter. Att få rösträtt är en sådan.Barn under 18 får alltså inte rösta eftersom de inte är myndiga. Kort, koncist och inte särskilt liberalt kan man tycka.

Liberalerna åker sannolikt för första gången på hundra år ut ur riksdagen då den förda politiken inte delas av många medlemmar och väljare. En skojfrisk partiledare lär inte kunna ändra på den saken utan bör förbereda sig på att tillsammans med 19 andra liberala riksdags ledamöter lämna riksdagen. Det är nog det bästa som kan hända partiet som förlorat sin själ och behöver söka sina rötter och liberalismens grunder.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna vill ha ett  samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde, lika rätt och avlägsna de ekonomiska, sociala & kulturella hindren för människornas frigörelse. Man vill också vända på alla stenar för att komma till rätta med de problem som inte längre gör oss till ett välfärdsland utan ett land i kris.

Varför man inte under ett långt regeringsinnehav redan vänt på alla stenar är oklart men kan bero på att man inte vidtagit åtgärder mot den växande byråkratin eller 500 dåligt fungerande myndigheter varav 300 under regeringen. Dessutom orimligt långa tider för utredningar och genomförande lagändringar och nya lagar och kanske det viktigaste av allt ett verkligt medborgare inflytande i överensstämmelse med vad som säga i regeringsformen och regelbundna effektiva tillsyner.

I Sverige blir en person myndig när den fyller 18 år.Då räknas man som vuxen och får ta körkort, gifta sig och andra saker som bara vuxna får göra. Så som att ställa upp i val och att rösta. Att få rösta är både en rättighet och ett ansvar.
Därför tycker vi det är rimligt att det finns en åldersgräns och att det är samma gräns som för att bli myndig.
Hur som helst. Sveriges första kvinnliga statsminister Magdalena Andersson har anledning till oro över sakernas ordning i många fall men valet kommer som vanligt gå bra.

SD
Sverigedemokraterna betecknar sig som socialkonservativa med en nationalistisk grundsyn och betonar betydelsen av konservativa kulturella värden. Svenskheten och de svenska traditionerna, håller på att gå förlorade anser man.  SD bildades 1988, riksdagsparti sedan 2010 och partiledare sedan 2005 Jimmie Åkesson.  Efter valet 2018 är partiet det tredje största partiet efter Socialdemokraterna och moderaterna och har 62 mandat i riksdagen.

En viss misstro mot partiet och deras agenda finns vilket kanske kan förklaras av att bland partiets grundare och tidiga medlemmar fanns flera personer tidigare verksamma i högerextrema och rasistiska partier och organisationer som FramstegspartietSverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS). Därtill avslöjar media då och då att medlemmar i partiet uttalar sig märkligt på sociala medier och dessutom förekommer i brottsutredningar i en utsträckning som inte är typisk för medlemmar i andra partier
I Sverige har vi sedan 1970-talet en 18-årsgräns för att rösta. Vi tycker att det är bra att ha den gränsen. Det är vid 18 år vi blir myndiga och får fatta andra viktiga beslut själva.
En yngre person kan också ha lite svårare att bestämma sig för vilket parti den tycker är bra.
Kritiken mot partiets migrationspolitik och de krav partiet ställer på dem som kommer hit har kan jag tycka i många stycken är orättvis och okunnig. Jag tror att KD fått många röster under senare år från vanligt folk som inte sympatiserar med deras politik i allmänhet men gillar och delar deras syn på migrationspolitiken.
I valet håller de sig antagligen över de väljarstöd de fick 2018.

Centerpartiet
Centerpartiet beskriver sig själva som ett socialliberalt och grönt politiskt parti med målsättningen, att alla ska kunna bestämma över sitt liv oavsett var i landet man bor. Tillväxt, nya jobb och ansvar för miljön är viktiga frågor för partiet som tidigare var landsbgdsinriktat och hette bondepartiet när det bildades 2013.Förutom socialliberalism, miljö är också decentralism och feminismliberalism ideologiska mål för partiet.

1957 bytte man namn till Centerpartiet och sedan 2011 är Annie Lööf partiledare som i Almedalen i år, liksom Mona Sahlin gjorde 2010,  klargjorde  rågångarna i förhållande till SD med uttalandet,
-För den som vill värna om ett öppet och jämställt Sverige är inte ett samarbete med SD ett alternativ.

Men med andra går det bra på 1950-talet ingick partiet i flera socialdemokratiska  koalitionsregeringar och 1995–1998 stödde man en socialdemokratisk regering. Från 2004 ingick Centerpartiet tillsammans med ModeraternaKristdemokraterna  och Liberalerna i den borgerliga Alliansen som efter valet 2006 styrde Sverige 2006–2014 (se regeringen Reinfeldt).

Rätten att rösta hänger ihop med att du är myndig. Alltså att du måste ta ansvar för vad du gör. Får du rösta, så kan du också bli vald till riksdagen och liknande.
Men i dag måste den som fyller 18 år dagen efter valdagen vänta i fyra år på att rösta. Det tycker vi är fel. Centerpartiet vill ändra så att den som fyller 18 år det året som det är val ska få rösta.

Att gå rakt fram tycks vara partiets signum men till höger eller vänster då det leder mot socialliberala mål. Men att ingå i allianser borde man som liberalt parti inte göra utan stå fritt och i stället samarbeta och kompromissa utan de begränsningar allianser innebär.

Efter valet 2018 har partiet 31 mandat i riksdagen och är därmed fjärde största parti. En position de sannolikt har även efter valet i september 2022.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet är ett socialistiskt parti som har till mål att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet. Partiet antog sitt nuvarande namn 1990 som ersatte det tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna som använts från 1967 dessförinnan Sveriges Kommunistiska Parti från 1921 och Sveriges socialdemokratiska vänsterparti från 1917.

Mellan 1998 och 2006 agerade Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet stödparti till den socialdemokratiska minoritetsregeringen.[15] Inför riksdagsvalet i Sverige 2010, mellan december 2008 och den 26 oktober 2010, samarbetade partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som De rödgröna.[16] Från riksdagsvalet 2014 till 2019 samarbetade Vänsterpartiet med Regeringen Löfven, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, om budgeten. 

Åldersgränsen vi har i dag är både dålig och orättvis, tycker vi. Vi vill att alla som fyller 18 år samma år det är val ska få rösta. Du måste inte hinna fylla år först.
Vi vill också prova att sänka åldern till 16 år i valet till kommunerna.  Vi tycker det är viktigt att unga människor får vara med och bestämma över frågor som skola, fritid och andra saker som handlar om deras vardag.

Partiledare är sedan den 31 oktober 2020 Nooshi Dadgostar. Som efterträdde Jonas Sjöstedt som varit ordförande 2012–2020. Partiet är det femte största i riksdagen, med 28 mandat. Några större förändringar efter valet i september är inte att vänta, möjligen kan partiet komma att ta tappa några mandat liksom troligen centern.

Historik

Hösten 1921 fick kvinnor i Sverige för första gången delta i ett val till riksdagens andra kammare på samma villkor som män. Detta brukar betraktas som en manifestation av det demokratiska genombrottet i vårt land. Men alla fick för den sakens skull inte rösta. Det dröjde exempelvis till 1937 innan personer intagna på häkten och anstalter fick rösträtt, och först efter valet 1988 fick de som av domstol blivit omyndigförklarade rätt att rösta. De som i dag inte får rösta i svenska riksdagsval är personer under 18 år och utländska medborgare.

29 riksdagsval under 100 år

Sverige har haft 29 riksdagsval sedan 1921. Mandatperiodernas längd har varierat mellan tre och fyra år, och i några enstaka fall har det enbart gått två år mellan valen. I de tre senaste riksdagsvalen; 2010, 2014 och 2018, har sammanlagt åtta partier klarat riksdagens 4-procentsspärr, men under större delen av det demokratiska århundradet har fem partier delat på mandaten i riksdagen.

1921-1985 – ”fem partier och socialdemokratisk dominans”

Socialdemokraterna (S) var det största partiet i valet 1921, något som för övrigt gäller för samtliga 29 riksdagsval. I valet 1921 ställde även Vänstersocialisterna upp som ett eget parti och fick då tre procent av rösterna. I valet därpå hade partiet slagits samman med S.

Den enskilt högsta andelen röster S har fått var i 1940 års riksdagsval, då en majoritet, 54 procent av väljarkåren, lade sin röst på partiet. På grund av att andra världskriget rasade för fullt ingick även de borgerliga partierna i den S-ledda samlingsregeringen fram till krigets slut 1945. Även under efterkrigstiden var S det dominerande partiet i svensk politik och nådde 1968 åter en egen majoritet av riksdagsrösterna.

De borgerliga partierna

Även Moderaterna (M) har funnits med alltsedan demokratins genombrott i Sverige, ursprungligen under namnet Högerpartiet. Fram till andra världskrigets slut var partiet det dominerande borgerliga riksdagspartiet.

Centerpartiet (C), från början med namnet Bondeförbundet, liksom Liberalerna (L), vid den tiden Liberala samlingspartiet, fanns också med vid demokratins genombrott 1921. L gjorde sitt bästa riksdagsval vid 1952 års val, då partiet fick 24 procent av rösterna. Detta innebar att L blev det största oppositionspartiet mot den då regerande S- och C-koalitionen.

I valen från slutet av 1950-talet till slutet av 1960-talet turades M, L och C om att vara det största borgerliga partiet, det var dock relativt små skillnader mellan partierna.

I riksdagsvalet 1970 gjorde M sitt sämsta val, med knappa tolv procent av rösterna. Detta sammanföll med att C fick en allt starkare ställning inom svensk politik. I tre av fyra val under 1970-talet var C näst störst i riksdagen. Sitt bästa val gjorde partiet 1973, då det samlade 25 procent av rösterna. Trots det stora röststödet skulle det dröja till 1976 innan partiet tog regeringsmakten i en borgerlig koalition.

Vänsterpartiets riksdagspremiär 100 år

Vänsterpartiet (V), då med namnet Kommunisterna, gjorde entré i riksdagen i 1921 års val. Partiet är det enda av de fem ursprungliga riksdagspartierna som inte varit representerat i en svensk regering. Däremot har partiet ofta agerat stödparti till en socialdemokratisk minoritetsregering.

1988–1994 – ”Nya partier in och ut ur riksdagen”

Miljöpartiet (MP) klarade riksdagens 4-procentsspärr för första gången i 1988 års val. Redan i valet därpå, 1991, gjorde partiet dock sitt sämsta val efter inträdet i riksdagen, då det med drygt tre procent av rösterna åkte ur riksdagen igen.

Kristdemokraterna (KD) kom in i riksdagen 1991 med sju procent av rösterna, då med namnet Kristdemokratiska Samhällspartiet. Redan i 1968 års val hade partiet fått röster som renderade enstaka riksdagsmandat, men i valet därpå infördes en småpartispärr, vilket gjorde att det skulle dröja innan partiet återigen kom in i riksdagen. Sitt sämsta val, efter återinträdet i riksdagen, gjorde partiet 1994, då det nätt och jämnt klarade 4-procentspärren.

Ny Demokrati (NyD) blev ett riksdagsparti i 1991 års val med närmare sju procent av rösterna, men kom inte i närheten av att väljas in i det påföljande valet.

1998 – ”Bäst och sämst för många”

V har aldrig varit så populärt som i 1998 års val, då partiet samlade tolv procent av rösterna. Även KD fick nära tolv procent i 1998 års val, vilket även är partiets bästa riksdagsval. Två partier som tvärtom gjorde sina svagaste val 1998 var C och L, båda med cirka fem procent av rösterna.

Trots att S backade tydligt i valet 1998 ledde valresultatet till en egen minoritetsregering.

2000-talet – ”Alliansens framgång och Sverigedemokraternas inträde”

2000-talet inleddes med en S-regering, även efter 2002 års val. Men inför valet 2006 bildade M, C, L och KD Alliansen, vilken tydligt skulle prägla den svenska politiken framöver. I valet 2006 tog Alliansen över regeringsmakten. M gjorde sitt bästa val 2010 då partiet fick 30 procent av rösterna och var nära att bli största parti. Även MP gjorde sitt bästa riksdagsval 2010 med strax över sju procent av rösterna. Alliansen behöll regeringsmakten 2010, men övriga allianspartier backade i valet.

Sverigedemokraterna (SD) gjorde entré i riksdagen i 2010 års val. Partiets röststöd har successivt ökat i de två följande valen och därmed fick partiet sin högsta andel röster i 2018 års val, knappa 18 procent, och blev då Sveriges tredje största parti.

S gjorde samtidigt sitt sämsta val, med 28 procent av rösterna. Trots för partiet historiskt låga nivåer av väljarstöd under 2010-talet har S tillsammans med MP ändå lyckats bilda regering både efter valen 2014 och 2018.

Mer komplext att bilda regering i Sverige

Det tycks dock ha blivit mer komplext att bilda regering i Sverige. Efter riksdagsvalet 2018 tog det fyra och en halv månader att bilda ny regering. En faktor som antas bidra till den långa processen är att det är fler partier representerade i riksdagen. Ytterligare en faktor är att SD har ökat sitt röststöd, vilket gör processen mer komplex eftersom det är ett parti som övriga riksdagspartier inte har velat samarbeta med i samband med regeringsbildningen. En tredje faktor är Allianspartiernas nära samarbete. När de fyra allianspartiernas röststöd inte har räckt till ett eget regeringsalternativ, har det ändå varit svårt för de enskilda partierna att lämna denna konstellation. Mer initierat om den utdragna regeringsbildningen efter det senaste valet går att läsa i boken ”134 dagar: Om regeringsbildningen efter valet 2018” författad av statsvetare från Lunds och Umeå universitet.

Källa: SCB, valstatistik.

Den offentliga förvaltningen har en central roll i samhällsbyggnaden

För att den offentliga sektorn uppnår sina mål och medborgarnas tillit genom:

1) att utveckla produktivitet och effektivitet inom stat, kommun och region
2) Skapa förutsättningar för skärpt och frekvent tillsyn
3) Åtgärder mot korruption
5) Utbildningsinsatser, där det behovet finns
6) En lagstiftning som är i sam klang med samhällsutvecklingen och omvärlden 7) En strukturerad samverkan mellan stat, kommun, region och medborgare
8) En snävare tidsram för SOU-utred-ningar och ärendehanteringar
9) Minskad byråkrati

Den offentliga förvaltningen har en central roll i samhällsbyggnaden. Hur staten, kommuner och regioner utvecklas, organiseras och styrs är avgörande för rättssäkerhet, utveckling, demokrati och medborgarnas tillit.

Men den offentliga sektorn är i olika avseenden svag eller otillräcklig. Måluppfyllelsen och resultaten varierar och medborgarna får inte alltid rättmätiga krav som de har rätt till, tillgodosedda.

Riksvisionen, Statskontoret, JO, Justitiekanslern har över tid haft anledning att rikta kritik mot stat, kommun och regi- oner i olika avseenden och under rådande pandemi har det blivit tydligt, att myndigheter som till exempel FHM, Skol- verket, MSB, Tillväxtverket, IVO m.fl. i olika avseenden inte uppfyllt krav de krav som kan ställas.

Ett utvidgat tjänstemannaansvar  är en viktig åtgärd för att åstadkomma förändringar men även andra åtgärder är nödvän- diga.

Delaktighet och jämlikt inflytande – inte dom och vi

Medborgare saknar inflytande över det politiska beslutsfat- tandet. Uttrycket ”dom och vi” är vanligt förekommande och det så kallade politikerföraktet har inte blivit mindre. Orsakerna är flera och kan bl.a. handla om:ett lämpligt och kraftfullt sätt verkar för ett demokratiskt förhållningssätt i kommunerna som kännetecknas av delaktighet, jämlikt inflytande och integrerat med den kommunalpolitiska verksamheten innebärande:

  1. att allmänhetens synpunkter, åsikter och intressen på kommunal nivå inhämtas före beslut, remisslistor i kommunen upprättas och samråd eftersträvas och genomförs
  2. att all information om frågor som ska handläggas eller redogörelse för vad som beslutas, muntligt eller skriftligt, ska vara koncis och begriplig
  3. att en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år vid valen till kommunfullmäktige 2022 tillämpas
  4. att fler metoder tillämpas för spridning av information för att fler kommuninnevånare kan ta del av frågor som berör dem Medborgare saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet. Uttrycket ”dom och vi” är vanligt förekommande och det så kallade politikerföraktet har inte blivit mindre. Orsakerna är flera och kan bl.a. handla om:
  5. att politikers muntliga framställningar och skrivelser är mer eller mindre obegripliga för en bredare allmänhet och förstås endast av sakkunniga och särskilt insatta.
    Det förhållandet innebär att viktig information inte blir tillgänglig för dem som berörs och språkbruket som tillämpas ett hinder för delaktighet i den demokratiska processen och för det engagemang i samhällsbyggnaden som eftersträvas.
  6. att medborgarnas inflytande mellan valen begränsas till, att digitalt i kommun och region yttra sig i olika frågor. Det förhållandet visar på en kanske lovvärd ambition men förutsätter vissa kunskaper som alla inte besitter vilket innebär att möjligheten att yttra sig är begränsad vilket varken är rättvist eller önskvärt.
  7. att information om vad som händer i kommunfull- mäktige och nämnder är begränsad och tillhandahålls i regel bara på kommunernas hemsidor. samt i vissa kommuner under normala förhållanden via TV-länk. Avsaknaden av andra kanaler för information får till följd, att bara ett begränsat antal kommuninnevånare nås av viktig information. Därför behövs flera kanaler för information om den politiska verksamheten i kommunerna.
  8. att de flesta unga upplever att de saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet och en stor del av dem känner sig inte delaktiga i samhället. I kyrkovalet har sedan många år 16 åringar kunnat rösta och den möjligheten borde de också få i kommunalvalet. ett lämpligt och kraftfullt sätt verkar för ett demokratiskt förhållningssätt i kommunerna som kännetecknas av delaktighet, jämlikt inflytande och integrerat med den kommunalpolitiska verksamheten.

Edsvurna förtroendevalda
Uppdraget som riksdagsledamot ställer höga krav på omdöme och uppförande och förtroendevalda bör därför åläggas att svära en ed att upprätthålla vad som sägs i regeringsformen, lagar och förordningar.
Ett straffrättsligt personligt ansvar ska i förekommande fall kunna tillämpas vid missbruk av ställning eller försummade av åtaganden och vad som i övrigt framgår av uppförandekoden som förtroendevald riksdagsman. Motsvarande åtgärda bör gälla för ledamöter i region-och kommunfullmäktige.

Valperioder på 2-3 år

1994 fattade riksdagen ett beslut som innebar att valperioden avseende riksdag regionfullmäktige och kommunfullmäktige förlängdes från tre till fyra år.Tycker nog att det var ett misstag och att valperioder om tre år är bättre och ska tillämpas.

Färre ledamöter i Riksdagen och Region-och Kommunfullmäktige

Med nu gällande ordning har Sverige 349 riksdagsledamöter. Som jämförelse har Finlands lagstiftande församling 200 ledamöter, Stortinget i Norge 169, Alltinget på Island 63  och Folketinget i Danmark 179.
Enligt min mening, pekar ingenting emot att det går att halvera antalet riksdagsledamöter i Sverige till 174 utan några som helst negativa effekter. Däremot talar  en minskning för  ett antal positiva effekter vad avser kostnader, riksdagen som arbetsplats samt medborgarnas möjlighet till kännedom om de folkvalda och de beslut de tar. Motsvarande åtgärder skulle med fördel tillämpas för Region-och kommunfullmäktige.

349 ledamöternas arvoden

Riksdagens arvodesnämnd har beslutat höja de 349 ledamöternas arvoden med 1 600 kronor till 71 500 kronor i månaden från och med den 1 januari 2022.
Det är dubbelt så mycket som de 36200 per månad en utbildad byggnadsarbetare tjänar och nästan tre gånger mer än de 25000 kronor i månaden ett vårdbiträde inom hemtjänsten har i lön.

Riksdagens arvodesnämnd
Det är Riksdagens arvodesnämnd, en myndighet under riksdagen bestående av tre personer (Johan Hirschfeldt, tidigare justitiekansler,  Peter Egardt  tidigare landshövding i Uppsala län samt Barbro Holmberg tidigare migrationsminister) som beslutar hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. 
Någon motpart finns inte och någon förhandling förekommer inte. Det förhållandet innebär att den svenska modellen att reglera löner och anställningsvillkor genom förhandlingar inte tillämpas.Det omständigheten kan möjligen förklaras av att riksdagsledamöter inte anställda utan har ett uppdrag av sina väljare att representera dem i riksdagen.
Även om jag har förståelse för det anser jag att det skulle vara fördelaktigt av flera skäl om dessutom tre rättrådiga och i övrigt lämpliga politiskt obundna medborgare från det civila samhället ingick i arvodesnämnden.

Jämfört med de flesta inom väljarkåren har riksdagsledamöterna mycket höga månads­arvoden och ersättningar. Dessutom förmånliga pensionsvillkor till skillnad från många äldre.
Det förhållande bidrar till misstron mot politiker och med tanke på de problem som finns i samhället med kriminalitet, en ifrågasatt sjuk-och hälsovård, migrationspolitiken och i många fall svaga myndigheter kan det ifrågasättas om de 349 ledamöterna gjort sig förtjänta av sina höga arvoden, ersättningar och pensionsförmåner.

Riksdagsleda­möter ska vara representativa både för sitt parti och och för folket. Den egna övertygelsen, förståelse att uppdraget innebär att representera medborgarna och göra Sverige till ett bättre land ska avgöra en kandidatur till förtroendeuppdraget som riksdagledamot, inte ekonomiska överväganden.
Kanske skulle arvodet fastställas till ett prisbasbelopp per månad, vilket år 2021 var 47 600 kronor.