Folkstyre

under arbete

Delaktighet och jämlikt inflytande – inte dom och vi

Medborgare saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet. Uttrycket ”dom och vi” är vanligt förekommande och det så kallade politikerföraktet har inte blivit mindre. Orsakerna är flera och kan bl.a. handla om. Att intresset hos politikerna att verka för och på ett lämpligt och kraftfullt sätt verkar för ett demokratiskt förhållningssätt i kommunerna som kännetecknas av delaktighet, jämlikt inflytande och integrerat med den kommunalpolitiska verksamheten. Så här tycker jag att det skulle kunna vara:

  1. allmänhetens synpunkter, åsikter och intressen på kommunal nivå inhämtas före beslut, remisslistor i kommunen upprättas och samråd eftersträvas och genomförs
  2. all information om frågor som ska handläggas eller redogörelse för vad som beslutas, muntligt eller skriftligt, ska vara koncis, begriplig och tillgänglig för kommuninnevånare i förtid
  3. en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år vid valen till kommunfullmäktige 2022 tillämpas. Många unga upplever att de saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet och en stor del av dem känner sig inte delaktiga i samhället. I kyrkovalet har sedan många år 16 åringar kunnat rösta och den möjligheten borde de också få i kommunalvalet.  
  4. fler metoder tillämpas för spridning av information för att fler kommuninnevånare kan ta del av frågor som berör dem. att information om vad som händer i kommunfull- mäktige och nämnder är begränsad och tillhandahålls i regel bara på kommunernas hemsidor. samt i vissa kommuner under normala förhållanden via TV-länk. Avsaknaden av andra kanaler för information får till följd, att bara ett begränsat antal kommuninnevånare nås av viktig information. Därför behövs flera kanaler för information om den politiska verksamheten i kommunerna. 
  5. politikers muntliga framställningar och skrivelser är mer eller mindre obegripliga för en bredare allmänhet och förstås endast av sakkunniga och särskilt insatta. Det förhållandet innebär att viktig information inte blir tillgänglig för dem som berörs och språk-bruket som tillämpas blir ett hinder för delaktighet i den demokratiska processen och för det engagemang i samhällsbyggnaden som eftersträvas. 
  6. medborgarnas inflytande mellan valen begränsas till, att digitalt i kommun och region yttra sig i olika frågor. Det förhållandet visar på en kanske lovvärd ambition men förutsätter vissa kunskaper som alla inte besitter vilket innebär att möjligheten att yttra sig är begränsad vilket varken är rättvist eller önskvärt. 7
  7. medborgarnas inflytande mellan valen begränsas till, att digitalt i kommun och region yttra sig i olika frågor. Det förhållandet visar på en kanske lovvärd ambition men förutsätter vissa kunskaper som alla inte besitter vilket innebär att möjligheten att yttra sig är begränsad vilket varken är rättvist eller önskvärt.

Som jag ser det

1) Näringsdepartementet och Kulturdepartementet avvecklas och förekommande ansvarsområden läggs på övriga departement respektive ett nytt Samhällsbyggnads departementet.

2) Regleringsbreven för 2023 ställer krav på 344 myndigheter att vidta nya sätt att organisera, styra verksamheterna och arbetet inom staten. Förändringsbehovet är stort och  åtgärder behövs för att uppnå medborgarnas tillit. Det kan uppnås genom, att utveckla produktivitet och effektivitet, skärpt och frekvent tillsyn, åtgärder mot korruption, en snävare tidsram för SOU-utredningar och ärendehanteringar, en kraftig minskning av anställda och en totalöversyn av organisation och hur verksamheterna styrs.
Riksdagen bör fatta beslut om lönesänkningar för myndighetschefer då det inte kan anses rimligt med löner på över en miljon kronor eller vissa fall två miljoner årligen.

3) Regionerna avvecklas och dess uppgifter lägga på fem länsstyrelser

4) Antalet riksdagsledamöter minskas till 175.

5) Val till riksdag och kommunfullmäktige hålls åtskilda och genomförs vart tredje år.

6) Rättrådiga och i övrigt lämpliga medborgare ska ingå  i Lagrådet, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn, Riksdagens  arvodesnämnd,  Statsrådsarvodesnämnden m.fl. med samma antal ledamöter som nu finns i lagrådet och nämnder.

7) Medborgarmas synpunkter och intressen ska inhämtas genom beslutande folkomröstningar där minst 75% av de röstberättigade deltar för att bli giltiga och minst 75 % är för det förslag omröstningen gäller. Information om folkomröstning och vad som ska beslutas liksom resultatet av omröstningen  ska vara koncis och begriplig. 

8) Regeringen ska verka för en fossilfri och förnybar elproduktion som sol, vind och vatten och i övrigt en effektiv och produktiv elanvändning med en ändamålsenlig el infrastruktur samt stödja forskning som kan bidra till utveckling av andra miljövänliga energikällor. Skattesubventioner och Rot avdrag ska höjas kraftigt för att möjliggöra för över tv miljoner husägare att anskaffa solceller.

9) Av Regeringskansliets omkring 4 600 anställda är cirka 200 personer politiskt tillsatta. Åtgärder bör vidtas för att halvera antalet anställda och politiskt tillsatta.

10) Sedan 1970-talet finns en 18 års gräns för att få rösta. Ungdomar ska också kunna vara med och bestämma och därför ska de som fyller 18 år det året som det är val få rösta i riksdagsvalet och 16 åringar som redan kan rösta i kyrkovalet ska även kunna göra det i valet till kommunfullmäktige.

11) Uppdraget som riksdagsledamot ställer höga krav på omdöme och uppförande och förtroendevalda bör därför åläggas att svära en ed att upprätthålla vad som sägs i regeringsformen samt lagar och förordningar.
Ett straffrättsligt personligt ansvar ska i förekommande fall kunna tillämpas vid missbruk av ställning eller försummade av åtaganden och vad som i övrigt framgår av uppförandekoden som förtroendevald riksdagsman.
En väl fungerande demokrati bygger på att politiker ska stå till svars för sina beslut inför de människor som valt dem.

12) Förändringsbehovet inom polismyndigheten är stort och  åtgärder nödvändiga för att effektivisera verksamheten vad avser ledning, kansli, avdelningar och regioner. En särskild Finanspolis, för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och den illegala handeln med narkotika samt en militär polisstyrka för att bemöta gängkriminalitet och upplopp inrättas. 

13) För att kunna ge det skydd som asylsökande söker som idag inte kan garanteras och i syfte att återställa välfärdssamhället behövs omfattande insatser. Asylrätten ska värnas, FN-konventioner och EU-direktiv följas men för att kunna uppfylla det krav som ställs vad avser mottagning av asylsökande och komma till rätta med förekommande problem som parallellsamhällen bör riksdagen besluta, att temporärt kraftigt begränsa möjligheterna till uppehållstillstånd vad avser i första hand arbetskraftinvandring, anknytningsärenden samt vidare bosättning.
Möjligheten till umgängesresor vad gäller anknytnings ärenden bör uppmärksammas och väsentligen utökas.

Historik

Hösten 1921 fick kvinnor i Sverige för första gången delta i ett val till riksdagens andra kammare på samma villkor som män. Detta brukar betraktas som en manifestation av det demokratiska genombrottet i vårt land. Men alla fick för den sakens skull inte rösta. Det dröjde exempelvis till 1937 innan personer intagna på häkten och anstalter fick rösträtt, och först efter valet 1988 fick de som av domstol blivit omyndigförklarade rätt att rösta. De som i dag inte får rösta i svenska riksdagsval är personer under 18 år och utländska medborgare.

29 riksdagsval under 100 år

Sverige har haft 29 riksdagsval sedan 1921. Mandatperiodernas längd har varierat mellan tre och fyra år, och i några enstaka fall har det enbart gått två år mellan valen. I de tre senaste riksdagsvalen; 2010, 2014 och 2018, har sammanlagt åtta partier klarat riksdagens 4-procentsspärr, men under större delen av det demokratiska århundradet har fem partier delat på mandaten i riksdagen.

Källa: SCB, valstatistik.

1921-1985 – ”fem partier och socialdemokratisk dominans”

Socialdemokraterna (S) var det största partiet i valet 1921, något som för övrigt gäller för samtliga 29 riksdagsval. I valet 1921 ställde även Vänstersocialisterna upp som ett eget parti och fick då tre procent av rösterna. I valet därpå hade partiet slagits samman med S.

Den enskilt högsta andelen röster S har fått var i 1940 års riksdagsval, då en majoritet, 54 procent av väljarkåren, lade sin röst på partiet. På grund av att andra världskriget rasade för fullt ingick även de borgerliga partierna i den S-ledda samlingsregeringen fram till krigets slut 1945. Även under efterkrigstiden var S det dominerande partiet i svensk politik och nådde 1968 åter en egen majoritet av riksdagsrösterna.

De borgerliga partierna

Även Moderaterna (M) har funnits med alltsedan demokratins genombrott i Sverige, ursprungligen under namnet Högerpartiet. Fram till andra världskrigets slut var partiet det dominerande borgerliga riksdagspartiet.

Centerpartiet (C), från början med namnet Bondeförbundet, liksom Liberalerna (L), vid den tiden Liberala samlingspartiet, fanns också med vid demokratins genombrott 1921. L gjorde sitt bästa riksdagsval vid 1952 års val, då partiet fick 24 procent av rösterna. Detta innebar att L blev det största oppositionspartiet mot den då regerande S- och C-koalitionen.

I valen från slutet av 1950-talet till slutet av 1960-talet turades M, L och C om att vara det största borgerliga partiet, det var dock relativt små skillnader mellan partierna.

I riksdagsvalet 1970 gjorde M sitt sämsta val, med knappa tolv procent av rösterna. Detta sammanföll med att C fick en allt starkare ställning inom svensk politik. I tre av fyra val under 1970-talet var C näst störst i riksdagen. Sitt bästa val gjorde partiet 1973, då det samlade 25 procent av rösterna. Trots det stora röststödet skulle det dröja till 1976 innan partiet tog regeringsmakten i en borgerlig koalition.

Vänsterpartiets riksdagspremiär 100 år

Vänsterpartiet (V), då med namnet Kommunisterna, gjorde entré i riksdagen i 1921 års val. Partiet är det enda av de fem ursprungliga riksdagspartierna som inte varit representerat i en svensk regering. Däremot har partiet ofta agerat stödparti till en socialdemokratisk minoritetsregering.

1988–1994 – ”Nya partier in och ut ur riksdagen”

Miljöpartiet (MP) klarade riksdagens 4-procentsspärr för första gången i 1988 års val. Redan i valet därpå, 1991, gjorde partiet dock sitt sämsta val efter inträdet i riksdagen, då det med drygt tre procent av rösterna åkte ur riksdagen igen.

Kristdemokraterna (KD) kom in i riksdagen 1991 med sju procent av rösterna, då med namnet Kristdemokratiska Samhällspartiet. Redan i 1968 års val hade partiet fått röster som renderade enstaka riksdagsmandat, men i valet därpå infördes en småpartispärr, vilket gjorde att det skulle dröja innan partiet återigen kom in i riksdagen. Sitt sämsta val, efter återinträdet i riksdagen, gjorde partiet 1994, då det nätt och jämnt klarade 4-procentspärren.

Ny Demokrati (NyD) blev ett riksdagsparti i 1991 års val med närmare sju procent av rösterna, men kom inte i närheten av att väljas in i det påföljande valet.

1998 – ”Bäst och sämst för många”

V har aldrig varit så populärt som i 1998 års val, då partiet samlade tolv procent av rösterna. Även KD fick nära tolv procent i 1998 års val, vilket även är partiets bästa riksdagsval. Två partier som tvärtom gjorde sina svagaste val 1998 var C och L, båda med cirka fem procent av rösterna.

Trots att S backade tydligt i valet 1998 ledde valresultatet till en egen minoritetsregering.

2000-talet – ”Alliansens framgång och Sverigedemokraternas inträde”

2000-talet inleddes med en S-regering, även efter 2002 års val. Men inför valet 2006 bildade M, C, L och KD Alliansen, vilken tydligt skulle prägla den svenska politiken framöver. I valet 2006 tog Alliansen över regeringsmakten. M gjorde sitt bästa val 2010 då partiet fick 30 procent av rösterna och var nära att bli största parti. Även MP gjorde sitt bästa riksdagsval 2010 med strax över sju procent av rösterna. Alliansen behöll regeringsmakten 2010, men övriga allianspartier backade i valet.

Sverigedemokraterna (SD) gjorde entré i riksdagen i 2010 års val. Partiets röststöd har successivt ökat i de två följande valen och därmed fick partiet sin högsta andel röster i 2018 års val, knappa 18 procent, och blev då Sveriges tredje största parti.

S gjorde samtidigt sitt sämsta val, med 28 procent av rösterna. Trots för partiet historiskt låga nivåer av väljarstöd under 2010-talet har S tillsammans med MP ändå lyckats bilda regering både efter valen 2014 och 2018.

Mer komplext att bilda regering i Sverige

Det tycks dock ha blivit mer komplext att bilda regering i Sverige. Efter riksdagsvalet 2018 tog det fyra och en halv månader att bilda ny regering. En faktor som antas bidra till den långa processen är att det är fler partier representerade i riksdagen. Ytterligare en faktor är att SD har ökat sitt röststöd, vilket gör processen mer komplex eftersom det är ett parti som övriga riksdagspartier inte har velat samarbeta med i samband med regeringsbildningen. En tredje faktor är Allianspartiernas nära samarbete. När de fyra allianspartiernas röststöd inte har räckt till ett eget regeringsalternativ, har det ändå varit svårt för de enskilda partierna att lämna denna konstellation. Mer initierat om den utdragna regeringsbildningen efter det senaste valet går att läsa i boken ”134 dagar: Om regeringsbildningen efter valet 2018” författad av statsvetare från Lunds och Umeå universitet.

Låt fler forma framtiden! (SOU2016:5)Publicerad 15 januari 2016 Uppdaterad 18 januari 2016

Utredningen föreslår bland annat att ett nytt mål för demokratipolitiken antas; ”en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande”. För att uppnå målet föreslår utredningen att regeringen ska vidta åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten. En ny maktutredning föreslås.

Utredningen föreslår också att en s.k. folkmotion införs till riksdagen och till kommun- och landstingsfullmäktige. Det innebär att en enskild individ kan väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i en kommun eller ett landsting ska det tas upp som en motion. Utredningen föreslår dessutom att en nationell demokratiportal upprättas där det ska vara möjligt att via nätet lämna och stödja folkmotioner och ta initiativ till lokala folkomröstningar. Det underlättar initiativ till lokala folkomröstningar.

Utredningen anser även att ungas möjligheter till inflytande behöver stärkas. Kommuner föreslås kunna genomföra en försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i valen 2018 och 2022.

För att motverka elitiseringen och maktkoncentrationen bör partierna i fullmäktige överväga en begränsning av antalet mandatperioder som en person kan inneha uppdraget som ordförande. Mot bakgrund av den ökade omfattningen av hot och trakasserier mot förtroendevalda föreslår vi att kommuner och landsting får ett ansvar för att förtroendevalda ska kunna fullgöra sitt uppdrag under trygga och säkra former.
Låt fler forma framtiden!, SOU 2016:5 Del A (pdf 4 MB)
Låt fler forma framtiden!, SOU 2016:5 Del B (pdf 1 MB)

Om du vill ha detta material i ett alternativt format ring Regeringskansliets växel 08-405 10 00 och fråga efter Enheten för demokrati och det civila samhället.

Riksdagspartierna som jag ser dem

KD
Kristdemokratin bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Enligt kristdemokraterna innebär detta att varje människa är unik och ofullkomlig men samtidigt har ett okränkbart värde och okränkbara rättigheter. Att politiken vilar på en kristen värdegrund har jag, Morgan Johansson och gissningsvis många andra inte märkt  när partiledaren sedan 2015 Ebba Busch eller någon annan i partiet uttalar sig i media eller i debatter.

Själv är jag agnostiker men saknar ändå att hon i media och TV debatter åtminstone någon gång kan nämna Gud eller hänvisa till något kapitel i bibeln. Men det händer inte.
Man kan kanske inte begära att hon ska nå upp till Alf Svenssons höjder men som företrädare för ett kristet parti borde man väl plädera för ett kristet samhälle och mindre framföra uppfattningar om att skjuta demonstranter, skamlösa erbjudanden till statsministern eller bråka med äldre människor.

Kristdemokraterna tycker att dagens åldersgräns, 18 år, är bra eftersom den hänger ihop med åldern då vi blir myndiga. Tanken är att när du får nya
rättigheter, får du samtidigt nya skyldigheter. Men vi vill att du ska få rösta det år du fyller 18. Det ska inte spela någon roll vilket datum på året du är född.

Efter valet i september ser det som 36 ledamöter får lämna Riksdagen. 20 från Liberalerna och 16 från miljöpartiet. För min del kan också 22 ledamöter från Kristdemokraterna lämna riksdagen eftersom de utlovat väljarna en politk som vilar på en Kristen värdegrund vilket varken jag eller gissningsvis många andra inte sett skymten av.

Miljöpartiet
Det finns bara ett miljöparti och ju starkare vi blir, desto mer kan vi uträtta kan man läsa om Miljöpartiet som vill ha ett samhälle där vi varken bränner ut planeten eller oss själva och en handlingskraftig politik som gör skillnad.
MP framstår numera inte som ett miljöparti och inte heller särskilt handlingskraftiga.De flesta riksdagspartierna är idag duktigare på miljöfrågor än MP som 1988 kom in i riksdagen och sedan 1994 var ett riksdagsparti som tidigare framgångsrikt drev viktiga miljöfrågor med duktiga språkrör.
 
2014 och 2021 ingick MP i regeringen vilket gav möjligheter att påverka men som också ställde krav på anpassning vilket var till nackdel i flera avseenden liksom tämligen svaga språkrör och en naiv och kravlös migrationspolitik.Inte minst på grund av riksdagsledamoten Maria Ferm som 2014-2019 var partiets talesperson i migrationspolitiska frågor.

Per Bolund en politiker som med sin sakliga och lågmälda framtoning vinner en del poänger.Men utan en hållbar politik att redovisa står han sig slätt i jämförelse med tidigare språkrör som tex Eva Goës och Birger SchlaugÅsa Domeij, Marianne Samuelsson  och Per Gharton.
Vid valet 2018  röstade 4,41% av väljarna på MP. Den siffran når man inte i september och hamnar liksom man gjorde 1991 utanför riksdagen.

Moderaterna
Moderata samlingspartiets ideologi är officiellt liberalkonservatism och positivt till marknadsekonomi och kapitalism, och menar att frihet möjliggörs åtgärder såsom sänkta skatter, privatiseringar och avregleringar.

Men Moderaterna som tycks ha svårt att stå på egna ben med den trevliga partiledaren Ulf Kristersson som kuppade bort Anna Kinberg Batra och med en svajig historik inom kommunalpolitiken har en förhållandevis svag ställning inom partiet och bland väljarna.

Att han skulle bli den tredje moderata statsministern efter Bildt och Reinfeldt eller nionde om man räknar med tidigare oberoende konservativa är inte troligt. M ligger nog kvar på ungefär samma röstetal som vid valet 2018.

Liberalerna anser, att varenda människa ska ha möjlighet att bestämma över sitt eget liv och ska jobba hårt för att uppfylla sina drömmar. Hela Sverige ska vara möjligheternas land, för alla.
Låter bra men det verkliga målet är att avsätta regeringen och tillsammans med Moderaterna, KD och kanske SD bilda en borgerlig regering efter valet i september.

Liberalerna
Liberalerna som från 1940- till 1960-talet ofta under perioden var det största borgerliga partiet har efter valet 2018 legat klart under riksdagsspärren. Splittring, avhopp och internt bråk har varit utmärkande för partiet liksom en otydlig eller icke förekommande liberal ideologi.

Splittringen inom partiet har gjorts till en personfråga och  föranlett  Johan Pehrson, att liksom Ulf Kristersson gjorde manövrera ut en kvinnlig partiledare Nyamko  Sabuni och själv den 8 april 2022 ta över som partiledare, men driva samma politik som tidigare.
Liberalerna åker sannolikt för första gången på hundra år ut ur riksdagen då den förda politiken inte delas av många medlemmar och väljare. En skojfrisk partiledare lär inte kunna ändra på den saken utan bör förbereda sig på att tillsammans med 19 andra liberala riksdags ledamöter lämna riksdagen. Det är nog det bästa som kan hända partiet som förlorat sin själ och behöver söka sina rötter och liberalismens grunder.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna vill ha ett  samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde, lika rätt och avlägsna de ekonomiska, sociala & kulturella hindren för människornas frigörelse. Man vill också vända på alla stenar för att komma till rätta med de problem som inte längre gör oss till ett välfärdsland utan ett land i kris.

Varför man inte under ett långt regeringsinnehav redan vänt på alla stenar är oklart men kan bero på att man inte vidtagit åtgärder mot den växande byråkratin eller 500 dåligt fungerande myndigheter varav 300 under regeringen. Dessutom orimligt långa tider för utredningar och genomförande lagändringar och nya lagar och kanske det viktigaste av allt ett verkligt medborgare inflytande i överensstämmelse med vad som säga i regeringsformen och regelbundna effektiva tillsyner.

Hur som helst. Sveriges första kvinnliga statsminister Magdalena Andersson har anledning till oro över sakernas ordning i många fall men valet kommer som vanligt gå bra.

SD
Sverigedemokraterna betecknar sig som socialkonservativa med en nationalistisk grundsyn och betonar betydelsen av konservativa kulturella värden. Svenskheten och de svenska traditionerna, håller på att gå förlorade anser man.  SD bildades 1988, riksdagsparti sedan 2010 och partiledare sedan 2005 Jimmie Åkesson.  Efter valet 2018 är partiet det tredje största partiet efter Socialdemokraterna och moderaterna och har 62 mandat i riksdagen.

En viss misstro mot partiet och deras agenda finns vilket kanske kan förklaras av att bland partiets grundare och tidiga medlemmar fanns flera personer tidigare verksamma i högerextrema och rasistiska partier och organisationer som FramstegspartietSverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt (BSS). Därtill avslöjar media då och då att medlemmar i partiet uttalar sig märkligt på sociala medier och dessutom förekommer i brottsutredningar i en utsträckning som inte är typisk för medlemmar i andra partier.

Kritiken mot partiets migrationspolitik och de krav partiet ställer på dem som kommer hit har kan jag tycka i många stycken är orättvis och okunnig. Jag tror att KD fått många röster under senare år från vanligt folk som inte sympatiserar med deras politik i allmänhet men gillar och delar deras syn på migrationspolitiken.
I valet håller de sig antagligen något under de väljarstöd de fick 2018.

Centerpartiet
Centerpartiet beskriver sig själva som ett socialliberalt och grönt politiskt parti med målsättningen, att alla ska kunna bestämma över sitt liv oavsett var i landet man bor. Tillväxt, nya jobb och ansvar för miljön är viktiga frågor för partiet som tidigare var landsbgdsinriktat och hette bondepartiet när det bildades 2013.Förutom socialliberalism, miljö är också decentralism och feminismliberalism ideologiska mål för partiet.

1957 bytte man namn till Centerpartiet och sedan 2011 är Annie Lööf partiledare som i Almedalen i år, liksom Mona Sahlin gjorde 2010,  klargjorde  rågångarna i förhållande till SD med uttalandet,
-För den som vill värna om ett öppet och jämställt Sverige är inte ett samarbete med SD ett alternativ.

Men med andra går det bra på 1950-talet ingick partiet i flera socialdemokratiska  koalitionsregeringar och 1995–1998 stödde man en socialdemokratisk regering. Från 2004 ingick Centerpartiet tillsammans med ModeraternaKristdemokraterna  och Liberalerna i den borgerliga Alliansen som efter valet 2006 styrde Sverige 2006–2014 (se regeringen Reinfeldt).

Att gå rakt fram tycks vara partiets signum men till höger eller vänster då det leder mot socialliberala mål. Men att ingå i allianser borde man som liberalt parti inte göra utan stå fritt och i stället samarbeta och kompromissa utan de begränsningar allianser innebär.

Efter valet 2018 har partiet 31 mandat i riksdagen och är därmed fjärde största parti. En position de sannolikt har även efter valet i september 2022.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet är ett socialistiskt parti som har till mål att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet. Partiet antog sitt nuvarande namn 1990 som ersatte det tidigare Vänsterpartiet Kommunisterna som använts från 1967 dessförinnan Sveriges Kommunistiska Parti från 1921 och Sveriges socialdemokratiska vänsterparti från 1917.

Mellan 1998 och 2006 agerade Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet stödparti till den socialdemokratiska minoritetsregeringen.[15] Inför riksdagsvalet i Sverige 2010, mellan december 2008 och den 26 oktober 2010, samarbetade partiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som De rödgröna.[16] Från riksdagsvalet 2014 till 2019 samarbetade Vänsterpartiet med Regeringen Löfven, bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, om budgeten. 

Partiledare är sedan den 31 oktober 2020 Nooshi Dadgostar. Som efterträdde Jonas Sjöstedt som varit ordförande 2012–2020. Partiet är det femte största i riksdagen, med 28 mandat. Några större förändringar efter valet i september är inte att vänta, möjligen kan partiet komma att ta tappa några mandat liksom troligen centern.