Miljö/Klimat

Kärnkraft

Enligt min uppfattning

Avveckla kärnkraften och verka för en fossilfri och förnybar elproduktion som sol, vind och vatten och i övrigt en effektiv och produktiv elanvändning. Samt stöd forskning som kan bidra till utveckling av andra miljövänliga energikällor. 

Kärnkraft i Sverige produceras 2021 vid sex aktiva kärnreaktorer, fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraft- verk (tre reaktorer), Oskarshamns kärnkraftverk (en reaktor) och Ringhals kärnkraftverk (två reaktorer). Tillsammans producerar dessa reaktorer 30 procent av den totala elproduktionen i Sverige medan vattenkraften står för 45 procent, vindkraften för 17 procent och kraftvärmen fyra procent av den totala produktionen. 

Det råder inte elbrist i Sverige men överföringsbrist det vill säga otillräckligt med elledningar. Om det råder det stor enighet. Det gör det däremot inte om vi ska ha kärnkraftverk.
Vid folkomröstningen 1980 röstade man för att känkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Senare undersökningar från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att fler vill avveckla kärnkraften än bygga ut den.

  1. Risken för haveri
    ”Så osannolikt att det inte kan hända.” De ironiska orden är Tage Danielssons i debatten om kärnkraftens vara eller icke vara efter Harrisburgs (USA) 1979. Sedan dess har två olyckor inträffat som varit mycket et värre. I Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och i Fukushima (Japan) 2011.
    I Sverige har under åren drygt ett tiotal incidenter och tillbud inträffat vid kärnkraftverkan och senast hösten 2022.
  2. Om det skulle hända.
    Statens arbete med att förebygga kärntekniska olyckor har vissa brister. Inte heller beredskapen att handskas med konsekvenserna av en olycka är tillräckligt god, visar Riksrevisionens granskning av säkerhetsarbetet vid kärnteknisk verksamhet.
  3. Miljöpåverkan.
    All gruvbrytning påverkar miljön. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och damm, liksom att radioaktiva sönderfallsprodukter blir kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut.
  4. Inte moraliskt försvarbart
    Från och med 2018 är det förbjudet att bevilja tillstånd för urangruvor i Sverige. Det innebär att vi måste importera uran från andra länder. Det kan ifrågasättas om det är moraliskt försvarbart att utsätta andra länder får miljörisker för att vi ska kunna få bränsle till kärnkraftverk. 
  5. Osäker lagring
    Lagring av det använda kärnbränslet sker i tre led. Ett år på kärnkraftverket. 40 år i bassänger femtio meter under markytan i Oskarshamn. 100 000-tals år i kapslar 500 meter ner i urberget förbereds i Östhammar. Där ”ska kunna vara säkert” enligt SKB som är ansvariga för att ta hand avfallet från kärnkraftsreaktorerna.
  6. Våra barn, barnbarn
    Vi lägger ansvaret på våra barn, barnbarn och kommande generationers axlar att ta konsekvenserna av våra handlingar i dag. I en tid då vi lagstiftat om barns rättigheter och skyldigheten att genomföra barnkonsekvensanalyser i alla ärenden för barns bästa äventyrar vi kommande generationers framtid utan hänsyn till hur de ser på saken. 

 Åsikterna om små kärnreaktorer går isär 


Foto: Mostphotos
Åsikterna om små kärnreaktorer går isär. I Sverige pågår flera forskningsprojekt om små modulära kärnreaktorer. Tekniken beskrivs inom delar av forskarsamhället som avgörande för att nå en hållbar energiförsörjning. Andra kallar satsningarna slöseri med skattepengar. (Extrakt) 
https://www.extrakt.se/asikterna-om-sma-karnreaktorer-gar-isar/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis